Gammal kärlek rostar aldrig!

Härliga Kurbibs finns åter i lager i alla fem färger i butiken. En fin gåva. Fin när man är liten och ska äta. Fint på kroken i köket. Finfin helt enkelt!

KRaMaR FRåN MiG

Vårnytt!

Har pysslat om butiken lite för att få plats med alla sköna vårnyheter från Imps&Elfs, Ej sikke lej, Katvig, Heart of Lovikka , Kavats ekologiska och mycket mer!

KRaMaR FRåN MiG

Dagen idag....

Så är det idag den dagen då min far gick bort. Den som har följt bloggen sen den startade har också följt mig genom hopp och sorg på vägen från diagnos till sista söndagen i januari 2010 då han så plötsligt fick vandra vidare.

Och du pappa, jag tänker på dig.

Rätt ofta faktist.

Men det vet du ju redan.

Eller hur?

Jag hoppas du har det bra där du är.

Vi har det rätt bra här där vi är.

Det var bara det jag ville säga.

Kram Anna.

P.s. Bilderna är målade av Frida Kahlo och lånade ute på nätet. d.s.

Skattkista

Jag har alltid älskat skatter. Helst gömda och nästan glömda. Lite hemliga sådär. När jag var liten fick de gärna dofta puder och chanel no 5 och ha ett blommönstrat tyg från 40-talet eller något sånt. Eller vara en låda med kortlek med tillhörande bridgemarker. Eller en garderob med doft av solvarm gammaldags plywood. Nu älskar jag alla offentligt publicerade skatter som ligger där ute i cyberspace och väntar. Vissa hittar jag till en gång, kanske två. Andra överger jag snabbt. En del saknar jag. Andra hittar jag tillbaka till. Om och om igen. Som den här tex. Som gör att jag kan sitta här och drömma mig bort till NYC. Ögongodis. Skön filt. Och snyggt golv.

KRaMaR FRåN MiG

Russin nr två

Favorit nr två från mässan var något som inte kommer synas i min butik annat än eventuellt på mina egna fötter. Sköna Beak boots liknar mina loppisfyndnäbbisar som jag målade svarta någon gång på 1980-talet. Kreativiteten är alla skön konsts moder? Eller hur var det nu? Eller nöden har ingen lag. Mina gamla stövlar finns inte mer och Beakbootsen är tillverkade enligt konstens alla regler. I naturgarvat läder förstås. Kostar kanske lite mer men är också helt ljuvliga!

KRaMaR FRåN MiG

Hjärtat slår några extraslag

Var på inköpsmässa i helgen. Ville insupa lite nytt och lite kärlek så jag började vimsa runt på okända marker. Och ramlade över några riktiga guldkorn. Först ut ur russinkakan är Heart of Lovikka som fick hjärtat att slå några extraslag och göra små söta volter i lyckligt kärleksrus. Det var meningen att jag skulle få med mig ett provex. Men missade det tyvärr. Lägger bilderna här att kika på när det känns som om hjärtat surar ihop där inne. Ett riktigt lyckopiller. Ull. Pastell. Hantverk. Allt det bästa!

KRaMaR FRåN MiG!

I did not [Rembember to draw]

Det är lite typiskt för hur det är. Men så blev det. Jag deltar denna vecka i en utmaning. Men jag hann inte med. Men med ålderns rätt har jag bestämt mig för att inte skämmas för vem jag är eller hur det blir. Inte heller be om ursäkt. Utan stolt stå för detta. Jag hann helt enkelt inte. Äldsta sonen med begåvning söker designhögskolor. Själv fick jag magsjuka och så gick hela veckan i ett huj. Men flickorna och jag och pappagubben ritade lite tillsammans om fredagen när jag tagit några timmar ledigt från butiken. Och det är lite typiskt för hur det är. Inte mycket tid för mig själv. Mest tillsammans. Nåja. Jag ger inte upp. Jag är med. Och utmaningen påminde mig ju i alla fall om att ta mig den lilla tiden att rita tillsammans. Så kanske kom jag ihåg lite i alla fall.....

Googletranslated: It is a bit typical of how it is. I am participating in a challange this week. But I did have the time to perform. But at this age, I have decided to not be ashamed of who I am or how it is. Nor to apologize. But proudly stand for this. I did not have the time. The oldest son with the talent is looking for designcolleges. I got ill and then went all week in a flash. But the girls and me and pappagubben drew a bit together on Friday when I took a few hours off from the store. And it is a bit typical of how it is. Not much time for myself. Most together. Well. I will not give up. I'm still in. And the challenge reminded me, after all, that take me the little time to draw together. So maybe I remembered a bit anyway .....

KRaMaR FRåN MiG

Tappad tand!

Så ringer lilla storasyster och berättar glatt att hon tappat en tand. Mamman blir glad förstås. Tyvärr hamnde tanden i toaletten på skolan. Oj, säger mamman. Hur blir det då? Snabbt tänker lilla storasyster ut att hon skriva en lapp till mjölktandsmössen där det står att de kan gå skoltoaletten och hämta tanden. Bara hon får sin del. Fiffigt värre!

KRaMaR FRåN MiG

Godsaker

Var på SPA med med systrar och mor igår. Aromamassage som gjorde gott. Idag kom finaste toveb förbi och bjöd på mumsig muskvadobulle och trevligt prat. Och så börjar yogan idag efter juluppehållet. Gottgott!

KRaMaR FRåN MiG

Prinsessdocka

Malva önskade sig föstås en prinsessdocka i julklapp. Så så fick det bli. Jag hade storslagna planer om en hel garderob med kläder till. Men tiden rann iväg. Kvällen innan julafton letade jag i lådorna och hittade lite överblivet glittertyg. En vackert band och en knapp från min fina knappsamling. Tjusigt ska det vara. Handsömnad fick det blir eftersom maskinen står i butiken. Snabbt och glittrigt. Malva blev nöjd. Då är allt frid och fröjd.

KRaMaR FRåN MiG

Vardag

Så var vardagen igång. Veckan har verkligen bara sprungit iväg. Skolan är lite roligare för lilla storasyster. Lillasyster vill inte gå till dagis varje dag. Men gör det glatt ändå. Ungdomarna luffsar på. Själv har jag haft fullt upp i butiken. Med inköp. Hitta nya roliga, spännande, vackra, kreativa, hållbara ting som passar i helheten. Pussel är viktigt. Och ni har kanske förstått att jag tycker mycket om väskor. Så pussel i fina väskor är en perfekt kombination. Detta är runt som jorden. Dubbelsidigt dessutom. Så ganska svårt. Men vi fixade det. I alla fall hälften än så länge.

KRaMaR FRåN MiG

Varde ljus - och det vart ljust...

Måste bara visa lampan vi fyndat. En blå bumling. I bakgrunden skymtar den råa trävägg som tidigare var brun. Men nu är vit. Det känns så fint. Ljust och fint. Och så kom solen. Och så blev det lite varmare och det droppar från taken. Nästan så man hör en liten fågel. Eller var det bara inbilling? Fint är det i alla fall!

KRaMaR FRåN MiG

Växer

Det växer här hemma. Alla barnen växer så det knakar. Inte minst när man har ledigt. Verkar det som. Fast hela hösten har dom växt med. Lilla storasyster började i förskoleklass i höstas. Hon har helt klart gått in i en ny fas i livet. Skolflicka har hon blivit. Fast en lite besviken skolflicka. För att det inte var skola på riktigt. Läsa kan hon. Skriva kan hon. Allt kan hon. Nu börjar ny termin i morgon. Hela lovet har hon varit hemma och vilat upp sig. Håller tummarna för att vårterminen blir mer vad hon önskar. Lillasyster kan allt hon med. I smyg förstås. När ingen ser på. I julklapp fick dom var sitt skrivbord. Med plats för det som behövs till stor och liten.

KRaMaR FRåN MiG

Det här med energi och jordens resurser...

Nu har jag varit ledig från butiksarbetet i stort sett sedan dan före dopparedan. Inte så att jag inte tycker om att jobba i butiken. Tvärtom. Jag älskar det. Men det är ändå tio till arton alla veckans dagar. Och mörkt som en säck hela hösten när jag kom hem. Flickorna här hemma har längtat efter mamman sin. Så jag tog mig lite ledigt över jul och nyår. Har varit hemma. Frukost, lunch och middag. Leka. Vila. Pyssla. Tvätta. Städa. Sånt jag har svårt att hinna i vardagen och lite till. Och det ger ju sån energi. Sån är jag. Jag samlar energi när jag är här hemma och pysslar på. Så det blev lite nymålat. Lite nypysslat. Lite ommöblerat. Och hux flux så sätter jag en bulldeg. Tänk va!

KRaMaR FRåN MiG

Pysslar och står i...

Snön bara öser ner. Hela gatan. Hela trädgåren. Hela huset. Allt är helt insnöat. Pappagubben tar småflickorna på dockteater. Själv har jag shoppat en lampa på Blocket och känner mig utvilad. Tillräckligt för att sätta igång med lite projekt här hemma. Fram med penslar och färg. In med papp. Plocka undan. Upp med stege. Och så måla lite. Både improviserat och efterlängtat. Ut med det mörkt dystra. Och så in med vitt. Inte bara ute. Nu också här inne.

Nostalgi och nutid

Om någon undrar varför det är lite glest mellan inläggen beror det på att dagis har jullovsammanslagning. Jag har tagit ledigt och hänger med mina fina ungar istället. Idag har vi hängt här. En av hemstadens stora attraktioner. Fullt av en himla massa andra förstås. Men detta ställe är för alltid förknippat med nostalgi för mig. När jag var ung stod centrifugen, som den gamla fabriksbyggnaden då kallades, tom. Olika teatrar som jag var med i hade sina lager där. Människorna som var med på teatrarna var med och startade denna fantasiska verksamhet. På ett ställe i utställningarna hänger än idag några gamla svartvita foton. På ett av dom är min dåvarande pojkvän med. Då var då och nu är nu. Men mitt in den anonyma massan besökare känns det lite som om man en gång hörde till. Det var så häftigt i den här stan på dåförtiden. Allt var liksom möjligt. Alla höll på med något kreativt. Och alla fick plats. Alla skulle bli något stort. En del blev väl det med. Andra små men fina ändå. Men det är det där med tid. Att den går. Och att man på insidan på något sätt ändå består.
KRaMaR FRåN MiG

Kul tur!

Har varit till storstan och tittat på jullovsopera med Liv. Hon tyckte det var lite långsamt så där som man tycker när man är barn och det är mörkt och varmt och klassisk musik och kärlekspar som dansar pas-de-deux och sånt där. Men det är fint att komma iväg med mellansyster i kläm. Att få lite tid på tu man hand. Även om den var långsam ibland. Jag inser att föreställningen vi såg är rena schlagerslaget i genren. Nästan så att man satt och trallade med där i mörkret på lilla sammetsstolen. En alldeles utmärkt start på nya året!

KRaMaR FRåN MiG